Sitter o letar musik som ska vara arg. Så att man kan dansa argt. När man är sex år.
Varför ska man dansa argt? Varför ska man vara arg överhuvudtaget? Är det inte bättre att alltid vara glad o försöka folusera på de positiva sidorna av livet?

      

Själv har jag mest suttit hemma och vältrat mig i självömkan. Om nu det är bättre än att vara riktigt arg? Men arg, det FÅR man ju inte vara? Eller jo, men visa det då för guds skull inte!
Vad är jag då, innerst inne, arg för? För att jag skadade mitt skadade knä igen i lördags... just när det verkligen höll på att bli mycket bättre!
Det är ju så jäkla typiskt bara!
Men om man då ska leta upp de positiva sidorna så blir det bättre snabbare den här gången än förra. :)
Min undervisning idag har gått bra fast jag inte kunnat vara med så mycket själv. Tur jag har duktiga elever!
Imorgon ska jag fara på gymmet o ta ut lite av min ilska där. Och sen ska jag på ett möte om att vara ARG kl tre.
Men nu... dags att leta mer arg musik!

Hoppas att alla ni andra inte är så fasligt arga o att ni får ha en glad o trevlig vecka!
Kramar, Pia

---

PS
Idag lunchade jag med mamma och det var jättetrevligt. :)

PS2
Nu har resenerven börjat rycka ordentligt...