Hej!

Idag har jag varit till läkaren så nu vet jag vad som hänt med mitt knä:
främre korsbandet är av och jag har en spricka på menisken.

Det känns inte alls så roligt. Ju mer jag tänker på det desto tråkigare känns det. Fick en remiss till sjukgymnast på re-ko, så nästa fredag ska jag träffa Arvid där och börja med rehab. Det skickas även ett brev till idrottsmedicin i Umeå. Mest troligt kommer jag att måsta operera knät. Läkaren sa att de flesta kan klara sig utan korsband, men med dom krav jag har på mitt knä är det inte så säkert. Och nej, jag har ju mycket större krav på mitt knä än vad det klarar av nu, även om det faktiskt har blivit mycket bättre. Har ju t ex inte ont varje dag längre. Ett tag kunde jag ju knappt sova på natten för att jag vaknade av att jag hade ont. Så det är ju bättre, men inte bra. Och helst vill jag ha ett bra knä. Ett knä som klarar av att jag visar hur en grand plié ska se ut, hur ett stort hopp ska se ut (på riktigt) och att jag kan visa alla övningar fullt ut när jag undervisar. Det går ju att undervisa nu, och jag tror inte att mina elever märker något, men själv är jag inte 100% nöjd. Snarare 70% nöjd kanske. Dessutom vore det ju helt underbart om knät kunde bli så pass bra att jag kan börja om att träna taekwondo. Känner att jag saknar det nu. Har verkligen träningsabstinens!

Här kan man läsa lite mer om korsbandsskador: (själv blev jag illamående av att läsa, men det var rätt intressant och innehöll även en AHA-upplevelse för mig)

ska man operera ett korsband som gått av?
knäleden är en av våra viktigaste dansleder

Så det är en liten update om vad som händer på knäfronten.

Idag har det i övrigt varit en bra dag. Jag har nästan inte jobbat nånting ( = jag jobbade bara 1.5 h kanslijobb och 2.45 h undervisning). Däremot har jag hunnit med att besöka optikern där jag kollade synen o beställde nya glasögon. Ligger numera på -5.25 på mitt vänstra öga och lite mindre på höger men med brytningsfel där. Så för er som förstår så är det ju inte direkt perfekt syn! :P Ska iaf bli skönt m nya glasögon. Då kanske jag slipper sitta o kisa framför datorn.
Efter optikern en snabbis upp på kansliet, sen vidare till läkaren (som för övrigt var en pappa till en av mina danselever) och efter läkaren en lunch på stan m Sandra o Frida och deras bebisar. Så himla mysigt! Tyvärr så var de tvugna att återvända till Byske just när bebisarna började vakna till o hade ätit. Alltså ungefär vid den tiden när jag kan få chansen att hålla i dom. Men jag hann hålla båda två en liten liten stund. Hoppas vi hinner ses lite längre nästa gång! Men Sandra hade Anja på dagis så det fanns ju inte mkt val annat än att åka hem när de gjorde.
Efter det gick jag på re-ko o bokade tid för rehab (som jag nämnde tidigare). Och när det var gjort så mötte jag upp Jessica o vi satte oss på CK en stunde o diskuterade bl a ett spännande jobbuppdrag som vi har framför oss.
Sen kl fyra så träffade jag Vickan och åt middag med henne på Wayne's. Riktigt trevligt att sitta o prata med henne en stund. Vi ses ju inte så ofta nu när jag inte tränar längre. Hon har tävling i helgen så håll tummarna för henne! Och håll tummarna att de blir fler än två i -47!
Efter det var det dags för undervisning. Blev riktigt imponerad av min senare grupp. De var så duktiga idag! Det har verkligen hänt mycket med dom sen jag tog över den gruppen. Jag blir så glad!

Så allt är ju inte dåligt. Har faktiskt haft en väldigt bra dag idag. Trots det dåliga beskedet. Men det är ju bara att hålla modet uppe o köra massor m rehabträning nu!

Kramar till alla idag på Alla hjärtans dag.
/Pia